Fredag morgon den 12/4 började fantastiskt. Strålande sol och -3 grader skaren som en hård skorpa över skog och mark. En lång promenad med tre ovetande flickor som skulle åka färja till Finland på aftonen. Premiär för Diva och Dora, andra gången för Oda. Eftersom det varit så stormigt och blåsigt tidigare under veckan så var jag väldigt tacksam över det fina vädret.
Incheckning och lastning av bilar och pasagerare på färjan flöt på fint och vi kunde lämna hamnen på utsatt tid! Vi installerade oss i "hundrummet" på Vasabåten där det finns fasta burar att låna för hundar (bra om vågorna går hårt) Vi hade tagit med vår stora tygbur som är välanvänd och hundarna är vana att vistas i. De fick turas om att vara i buren och ligga utanför tillsammans med oss. På resan var det många hundar men inte så många som valt att vara i hudrummet 4 st förrutom våra tre på ditresan och tre på hemresan.
Havet var helt lugnt inte en krusning på vattnet båda vägarna, som att åka på räls!
Så klart passade vi på att miljöträna när vi ändå hade flera timmar till förfogande. Det fanns mycket att undersöka, flera trappor spännande utrymmen, och olika underlag. Man får röra sig fritt på båten med hund i alla utrymmen utom i restaurangerna och i butiken.
Och så var det utställningen då!!!
Att man alltid skall vara så otroligt upp i varv att man inte får fram kameran när det händer %#&/")(+??ÄöÖÄ
Eftersom jag känner mig själv så bra så tog jag en bild på interiören i den enorma Botniahallen strax i utkanten av Vasa!
Har aldrig varit på en utställning med så stora ringar!! Toppen underlag och stolar till publiken, ja vad sägen man! Så välordnad utställning har vi aldrig varit på tidigare! Inte ens utomhusringarna vi varit på hittills har kunnat mäta sig med dessa.
FEM STJÄRNIGT
Så var det plötsligt Schapendoes i ringen hanar börjar som vanligt Saija som visade både Nacho och Loco strax efter varndra fick ett ordentligt träningspass. Det gick jättebra för dem båda Nacho i unghundsklass EXELENT, Loco i Championklass blev bästa hane och fick möta bästa tik senate och blev då BIM.
Så var det dags för mig och Dora att visa vår bästa sida. Hon skötte sig jättefint, gjorde ett och annat glädjeskutt i början men samlade sig och travade fint i ringen. Stod stilla när domaren undersökte henne, ville gärna ge henne en slick på kinden för att tala om att "-jo, det är jag som är jag" Hon fick fin kritik EXELENT men på FINSKA. Saija översatte den och det lät riktigt bra. (Kommer att få den bättre översatt senare.)
Så var det en tik i unghundklassen sedan raskt öppenklassen där vi deltog med både Diva och Oda. Hade kunnat anmäla Oda i Championklass men varför skall man göra det lätt för sig?? Hon fick gå den långa vägen
Oda fick väldigt fin kritik av Pirjo Aaltonen som dömde rasen. Idel lovord enligt Saijas översättning. Hon fick EXELENT CK Diva som verkligen visade sig från sin bästa sida var glad och självsäker i sina rörelser. Hon fick EXELENT och väldigt fin beskrivning av domaren. Oda tog 1:a placering i öppenklassen och Diva tog andra placeringen! Så stolt över vår flickor!
Så blev det då dags efter Champion klassen och veteran klassen, bästa tik för dagen. En Champion tik, en veterantik (med titlar i stamtavlan som var lika lång som det svenska alfabetet
) och så våran Oda.
Oda började som första tik men efter ett varv blev hon placerad som trea och jag kände mig lite snuvad, men så går domaren och sträcker fram Certet till Hans som liksom jag blev lite överraskad! Så klart de två andra tikarna var ju fullcertade så detta CERT tillföll Oda!!! -FINSK CHAMPION!
Och där kom tårarna!
När man har nära till sina känslor och långt till förståndet så glömmer man tid och rum och missar att fotografera...... och att hämta Championrosett och sådant annat oviktigt.......
Ja visst kan man fota efteråt oxå!! men lite tråkigt med Champion rosetten som blev kvar i Vasa!
Happ, nya friska tag, inte något att deppa över! Efter utställningen blev vi bjudna hem till Saija och hennes killar på en underbar måltid. Jättegod hemlagad mat, stort tack för din gästfrihet Saija. Så trevligt att få umgås och all hjälp med översättningar och så vidare. Dessutom fem Schapendoes som fritt fick rumstera i huset var nästan som hela havet stormar emellanåt!
På bilden nedanför ser du Saijas killar från vänster Locko (Pappa till Fantinokullen) och Nacho (Locos son, halvbror med valparna i Fantinokullen)
Vilken helg ! Resan hem gick även den som på räls stilla for vi fram över havet, fanns tid för reflektion och gos!
