Härlig månad med sval luft och vackra färger i skogen. Ja, jag vet. Inte har vädret varit allra bäst men ändå...
Långa cykelturer och svampplockning varvat med Noseworkträning, inget att klaga på.
I dag skulle jag lite snabbt gå en motionsrunda i skogen med hundarna efter jobbet. Rakt upp i berget bar det iväg. Lite halkigt på stenarna med mossa som samlat en del vatten efter regnet vi fick i helgen. Men en rask promenad var det, lite blåsigt så jag var glad åt min fleecejacka med huva. Efter en stund var Oda som uppslukad av jorden... hon som precis varit omkring benen på mig! Vänder mig om och ropar på henne men inte... medans jag ropar får jag syn på henne mellan ett par granar!
Hon slänger med luggen som bara hon gör och tittar på mig men kommer inte trots att jag lockar. Fortsätter bara slänga med luggen! Min första tanke var "har hon fastnat i något" jag går dit och så klart ligg-markerar hon KANTARELLER stora fina gula kantareller som hon delvis krossat med ena armbågen. Men min fina lilla hund vet att matte gillar dem och råkade missa dessa. Japp, hon är självlärd och älskar att få beröm efter lyckad jakt! Hon har säkert markerat på andra ställen under hösten och jag bara inte fattat vad hon håller på med!! Fick ta av mig fleecen och lägga svampen i jackan och bege mig hemöver. Man kan ju inte bara lämna kvar guldet i skogen eller hur.
Åsså var det Noseworkträningen då! På filmen ser vi Dora som har ett svårt sök på en skolgård med vind som går i en virvel i hörnan av byggnaden. Hon söker intensivt och har svårt att lokalisera källan till doften som sitter uppåtriktad mellan några brädor på ena bordet. Hon vindar fleragånger mot väggen bakom soffan och gör en liten felmarkering på ryggstödet! Jag vet var doften sitter och ignorerar henne, hon söker då vidare med samma intensitet tills hon hittat gömman. Så här efteråt när jag ser på filmen skulle jag hjälpt henne upp på bordet lite tidigare när hon var på väg. Men jag tyckte inte det var tillräckligt tydligt att det var dit hon ville!! Där ser man vad lyhörd man behöver vara som förare snabbt hjälpa hunden i miljön. FIN FINT arbete av henne ändå hon ger ju inte upp utan fortsätter lika glatt.
Så går vi i full fart mot nästa helg och äntligen en hundutställning.....